De flesta av oss vill nog tro att vi är immuna mot reklam och kommersialisering. Andra kanske påverkas, men inte vi. Vi har sett genom reklamsnuttarna i TV och avfärdar dem fullständigt. Vi är för smarta för att låta oss luras.
Påverkan
Men är vi verkligen immuna? Bevisning talar för att vi påverkas. Nog för att individen är smart och det stora massan dum, men vad skiljer individen i en massa från en annan? Även den som menar att de inte låter sig luras måste ställa sig frågandes till hur det då kommer sig att så många andra låter sig luras. Hur kan annars reklam löna sig? För löna sig gör det.
Tänk på alla reklamprodukter vi köper, våra klädstilar, vilken mat vi äter, uppmärksamheten vi fäster vid vårt yttre och vår närmast encyklopediska kunskap om märkesnamn; Adidas, Honda, Nike, Microsoft och otaligt fler. På många sätt så definieras våra liv av reklampelarna omkring oss.
Under åren så har marknadsföringen blivit mer och mer sofistikerad. Budskapen som uppmanar oss att köpa och konsumera designas av kreativa och begåvade män och kvinnor. Modern vetenskaplig kunskap om mänsklig psykologi och hur hjärnan behandlar information används för att utveckla reklamen. Även en mängd teknisk utrustning och resurser används för att övertyga målgrupperna att köpa en vara eller tjänst. Modern reklam talar till oss både som rationellt tänkande individer och till våra undermedvetna rädslor eller begär.
Naturligtvis så är det väl ingen som vill införa ett totalförbud mot marknadsföring eller reklam. Annonser ger oss information som kan hjälpa oss som konsumenter. Marknadsföring, annonser och reklam ökar vår förståelse för de val som finns tillgängliga för oss. I en ekonomi med något mått av fritt företagande så är marknadsföring en viktig roll för affärslivet.
Men hur mycket tryck tåler vi? Vi exponeras av reklam från morgon till kväll; på väg till jobbet, på jobbet, på väg hem, på TV:n, vid datorn – överallt. Detta konstanta budskap är oss inte till gagn. Konsumtionshets överskuggar många andra mycket viktigare budskap. Budskap om samarbete, gemenskap, kultur, om att vi ska ta hand om vår närmiljö och stödja vårt samhälle.
Hur påverkar kommersialism och reklam oss i vårt dagliga liv och varför är det fel? Nedan följer en serie reflektioner.
Hur påverkas vi av reklam och kommersialisering?
1 ) Kommersialism förvränger vår kultur genom att förvandla varje händelse till en anledning att konsumera. Antropologer menar att helgdagar speglar en kulturs värderingar. I den västerländska kultursfären så är varje helgdag ett försäljningsargument.
2 ) Reklambranschen projicerar en falsk världs- eller självbild. Du är inte populär om du inte kör en dyr bil. Rökning betyder att du är en rebell. Att dricka alkohol betyder att du är vuxen.
3 ) Kommersialisering bidrar till miljöproblemen genom att uppmuntra slösaktigt användande av naturresurserna. Överpaketering, slit-och-släng-produkter and köp av produkter vi igentligen inte behöver bidrar till meningslös konsumtion av begränsade resurser. Produktionen, konsumtionen och avfallet av de artiklar vi köper orsakar miljöproblem i form av allt från förstörelsen av artrika naturområden till ökad nedsmutsning av luft och vatten.
4 ) Det skapar falska stereotyper. Detta inkluderar stereotyper baserat på politik (nationalister som obildade skinheads, kapitalister som samhällspelare, marxister som arbetarklass), ras (myten om den nobla vilden, alla är skapade lika), kön (män och kvinnor är identiska i sina roller och om de inte är det, så är kvinnans roll underordnad eller mindre värd) och klass (övre medelklass är norm, allting annat är onormalt).
5 ) Annonsörer påverkar innehållet i publikationer och sändningar. Statlig censur är förbjudet. Samtidigt så är det väldokumenterat att nyhetstidningar och annan media censureras av annonsörerna. En inflytelserik annonsör vill inte se sina annonser sida-vid-sida med en artikel som kritiserar den egna produkten eller tjänsten.
6 ) Företagssponsring av organisationer eller ideella föreningar kan påverka grupperingarna. Till exempel kan sponsring från tobaksindustrin avskräcka en organisation från att delta i en antirökningskampanj.
7 ) Kommersialism påverkar våra politiska processer. Modern demokrati bygger på att politiker röstfiskar genom mediatäckning och reklam, istället för sina åsikter om sakfrågor.
8 ) Allmänhetens uppfatting om ett företags aktiviteter och prioriteringar påverkas av reklam och marknadsföring. Bildannonser kan måla upp en bild av ett företag som miljömedvetet och etiskt, om de så bränner regnskog och säljer slavar i Asien.
9 ) Reklam kostar oss pengar och resurser. Priset på en vara ökar då företaget måste lägga över kostnaden på konsumenten. Priset ökar ytterligare om varan kan anses ge oss status eller image.
10 ) Reklam och annonser kan vara missvisande. De framställer fördelarna med en produkt och nämner inte nackdelarna.
11 ) Det uppmanar till märkesnamntänkande. Det vill säga konsumtion baserat på producenten, snarare än hurvida produkten är kvalitativ eller lönsam för konsumenten.
12 ) Reklambranschen skapar missnöje, avund och osäkerhet. Den kan få oss att känna oss oattraktiva, impopulära eller olyckliga med det vi har eller inte har.
13 ) Vårt kommersialiserade samhälle sätter oerhörd vikt på utseende, vilket uppmuntrar oss att bry oss om vårt egna och andras utseende, snarare än karaktär, talanger eller personligheter.
14 ) Konstant exponering av reklam och konsumtionshets kan uppmuntra till materialism, själviskhet och girighet. Detta leder i andra hand till en ovilja att hjälpa andra. Folk blir intalade att de inte har råd att donera till ideella projekt eller organisationer.
15 ) Reklam tar upp enorma mängder tid. I genomsnitt så spenderar en person nästan en hel timme per dag på att läsa, se, eller lyssna på reklam genom TV, radio, bio, videofilmer, tidningar, post eller telefon. När genomsnittsamerikanen fyllt 75, så har reklam och annonser tagit upp sammanlagt fyra år av hans liv. Jag vill hävda att situationen omöjligen kan vara mycket bättre i Norden.
16 ) Betald produktplacering i filmer, TV, böcker och spel påverkar innehållet och inkräktar på den konstnärliga integriteten.
17 ) Marknadsförare sammanställer detaljerade elektroniska avbilder av konsumenter. Företag köper och säljer mejlinglistor om allting från utländska bilar till kläder. Dessa databaser har en oerhörd potential för missbruk.
18 ) Kommersialism har invaderat varje del av privatlivet. Oförmögan att dra sig undan är ett problem för många.
19 ) Reklam och försäljning riktad mot barn inkräktar på förhållandet mellan förälder och barn, kan underminera föräldraauktoritet och skapa problem i hemmen.
20 ) Kommersialism eroderar värderingar såsom utbyte, samarbete och måttlighet som normalt främjas av familjer, institutioner och skolor.
21 ) Den kommersiella matindustrin och dess reklam uppmanar till onyttiga matvanor.
22 ) Kommersialisering av skolmaterial och utrustning undergräver objektiv, nyanserad utbildning.
23 ) Med den sociala tungvikten på shopping och konsumtion distraheras vi från aktiviteter såsom läsning, tänkande eller motion. All reklam vi utsätts för gör det enkelt att glömma hur många aktiviteter vi igentligen tycker om.
24 ) Vår kommersialiserade kultur uppmanar folk att spendera pengar de inte har. Mängden män och kvinnor med privatfinansiella problem ökar alltjämnt stadigt.
25 ) Reklam ger intrycket av att det finns en enkel lösning på allt – om det så gäller att vara fri från sjukdom eller finna vänskap.
26 ) Många annonser antyder att lycka är något vi kan köpa. När vi lever som om det vore sant så begränsas vår förmåga att hitta mening i livet.
27 ) Kommersialisering, reklam och annonser förespråkar inte bara de egna produkterna. De förespråkar konsumtion som en livsstil.
Vad blir effekterna av reklam och kommersialism?
Man kan dra klara paraleller mellan kommersialism och industriell förorening. Precis som måttliga mängder avfall kan absorberas av den naturliga miljön, så kan måttliga mängder kommersialism absorberas av vår naturliga kultur. Stora och okontrollerade mängder kan dock överväldiga och skada bådadera.
I årtionden, så varken såg eller reglerade vi skadorna orsakade av industrier. I vissa fall, såsom luftföroreningar från koleldade ugnar, så var problemen uppenbara men ignorerades eller motiverades baserat på kortsiktig ekonomisk profit. I andra fall, till exempel giftiga kemikalier som förgiftade luft eller vatten, så såg man inte ens farorna. Det är samma sak med kommersialism – vi ursäktar de uppenbara problemen till förmån för ekonomisk tillväxt och försöker inte ens identifiera de mindre uppenbara problemen.
Återigen, som med föroreningar för flera årtionden sedan, så är konsekvenserna av kommersialism ännu relativt ogranskade och oprövade. Vår förståelse baseras på akademiska undersökningar som kan anses preliminära eller ofullständiga. Faktum är att trots kommersialismen och konsumismens kulturdominans, så har samhällsvetare knappt börjat undersöka dess natur eller påföljder. Statliga regleringar har visat sig oförmögna att styra utvecklingen. Myndigheter som har som uppgift att undersöka vilseledande reklam har en skrattretande låg budget i förhållande till de enorma mängder som marknaden spenderar på reklam och annonser att de knappt kan stoppa de mest uppenbara bedrägerierna. Andra former av kommersialism går helt oreglerat.
Vad blir då effekten på vårt samhälle när massmedial reklam exploderar som ut ur ett hagelgevär och kör över alla i sin framfart, inkluderat barn? Och bortom annonser och reklam, var blir effekterna av att bo i ett samhälle där all kultur, i alla skolor, alla museum, alla sport och gratiskanaler har blivit kommersialiserade?
Ska engagerade medborgare, föräldrar och akademiker bara förvandlas till konsumenter – och inte mycket mer?
Skribent
Varenus Luckmann
Varenus.Luckmann@antikap.nu
vad har du använt för källa? Har fått en skoluppgift om ämnet, och undrar om dem saker du uppger här är faktabaserade.