Över tvåhundratjugo miljarder burkar, flaskor plastkartonger och papperskoppar. Det är hur många av dessa engångsartiklar som kastas bort varje år i den utvecklade världen. Konsumism orsakar ett slösaktigt spill av energi och material långt över vad som krävs för ett komfortabelt vardagsliv.
Pengar är inte det enda sättet att mäta kostnaden av en vara. När man räknar råmaterialet och energin som går in i produkter och tjänster över en persons livstid, så blir slutsumman slående. När den kostnaden multipliceras över familjers, städers och länders livstider så blir propertionerna otroliga.
Engångsartiklar är det yttersta uttrycket för konsumism. Istället för att tävla i pålitlighet eller kvalité, så anpassas produkterna för engångsbruk. Att köpa kvalitétsprodukter med garantier för hållbarhet, att ta ett intresse i var varor är gjorda av, deras ursprung och arbetsförhållandena för arbetarna som producerade dem är inte bara ett sätt att tvinga marknaden i en riktning mot att göra ekonomiskt och ekologiskt gångbara produkter, utan även ett sätt att arbeta mot konsumism och det profithungriga systemet vi lever under.
Enligt uträkningar baserat på information från ”United States Enviromental Protection Agency” i 2001, så förbrukas det mellan 500 till 1000 miljarder plastkassar över hela världen. Av dem så hamnar miljoner plastkassar utanför systemet – soptippar eller återvinning. Uppskattningsvis 1-3%. Det låter väldigt lite, men då talar vi fortfarande om åtskilliga miljoner plastkassar eller liknande produkter som hamnar rakt ut i havet, eller i diket, eller skogen.
Väl ute i naturen så tar det allt från månader till flera hundra år att brytas ned och under nedbrytningsprocessen släpps gift ut i vår jord, åar, floder, vattendrag och hav.
Detta gäller naturligtvis inte bara plastpåsar eller liknande – det är bara ett talande exempel.
Även om det ibland finns nya redskap, bilar eller produkter som är mer effektiva eller energisnåla så innebär kasseringen av dessa ofta ett totalt slöseri av den energi och material som redan investerats i produkterna.
Du gör med andra ord oftast inte naturen en tjänst genom att köpa en produkt som är energisnålare så länge den föregående produkten fortfarande fungerar, då kostnaden för att producera den nya energisnåla produkten troligtvis vida överstiger all potentiell vinning under dess livstid.
Besegra konsumismen?
Människor som fyller sina intellektuella horisonter med ingenting annat än sportstatistik och sitt egna utseende, som inte vet någonting om att odla, reparera eller uttrycka sin frihet från masskultur står inför en svår framtid. En tyst katastrof av synbart orelaterade förändringar kommer att överväldiga deras förväntningar, förhoppningar och säkerhet.
När resurserna har börjat sina och det kapitalistiska samhällssystemet kollapsar under sin egen rovdrift på resurser så upphör produktionen av den uppsjö av konsumtionsartiklar. De som inte har någon uppfattning av underhåll eller att skapa något eget blir då likt föräldralösa barn. Det finns helt enkelt inget McDonalds att gå till för att få mat eller ett jobb som kan erbjuda dig ett kapital att förslösa på lyxartiklar.
Det är i den minskande efterfrågan av socialt destruktiva produkter som man kan se en möjlighet att få bukt med konsumism. Allting som påverkar icke hållbara produkter och företag negativt är positivt – oavsett om den överför efterfrågan till hållbara modeller eller utplånar efterfrågan själv. Det enda sättet att påverka företagen och få dem att inse att deras produkter och konsumtionshetsande sociala terror förstör liv, natur och samhälle är genom att utplåna deras heliga marknad och understödja varaktiga, hållbara alternativ.
Även om en nationell revolution sker imorgon, så skulle folket och folket som understödjer företagens nuvarande agerande leva kvar. Det handlar inte bara om marknadspolitiska åtgärder, utan snarare om att förändra ett tänkande som många människor växt upp med i över 60 år av stark social, ekonomisk och ekologisk förändring.
Skribent
Varenus Luckmann
Varenus.Luckmann@antikap.nu
