I en tidigare artikel så beskrev jag grunden till konsumism och vad konsumism innebär. Nu vill jag gå vidare på samma linje och gräva djupare i konsumismen och dess effekter.
Desto mer konsumism sprider ut sig, desto svagare blir motivationen till att skapa hållbara kvalitétsprodukter och sannolikheten större att billigare och sämre produkter istället blir importerade från lågavlönade och miljömässigt oreglerade marknader i Asien och Afrika av ett rörligt internationellt kapital som ständigt söker profitmaximering. För detta internationella kapital så är det likgiltigt vilka länder som påverkas eller utnyttjas.
En nationsvid förlust av produktionsjobb på grund av outsourcing till främmande länder resulterar i en motsvarande ökning av arbetslöshet och socialbidragstagande. Genom att facilitera försäljningen av vad som än marknadsförs vid varje given tidpunk utan att konsumenten undersöker kvalité, ursprung, miljöpåverkan eller produktionstradition så bidrar konsumismen till en urholkning av den produktiva ekonomin.
Produkter & Tjänster
Vissa vill dock göra gällande att vi tillhör en global marknad och en global ekonomi och att export – och därför import – skapar jobb. Detta är till viss del sant, men handlar snarare om att ett skifte i arbetsmarknadsförhållanden. Ett land som flyttar sin produktion utomlands skapar produktionsjobb i värdlandet – ofta slavavlönad och lågutbildad personal. Samtidigt så behövs fortfarande produkterna i ursprungslandet, vilket resulterar i importjobb i form av tjänstejobb – försäljare, ekonomer, butikspersonal.
Detta leder till två saker. Dels det faktumet att alla människor inte är skapade lika. En produktionsarbetare varken vill eller kan utföra ett tjänstejobb efter ett liv på fabriksgolvet. På sikt så urholkar det även både ursprungslandets och värdlandets självbestämmanderätt. I takt med att värdlandets ekonomi blir beroende av industrin skapad av outsourcing så förvandlas företagen till den nya tidens kolonialherrar. Samtidigt så försvagas ursprungslandets förmåga att återskapa en livskraftig produktionsindustri och blir därför beroende av utländsk produktion.
Alla jobb skapas av originalproducenten. Utan varor existerar inga tjänstejobb. I tomma butiker finns inget behov av lagerarbetare eller försäljare. Inte heller några ekonomer, revisorer eller innovatörer. All livskraftig industri och ekonomi börjar och slutar med producenten. Med producenterna kontrollerade av utländska aktörer, pengastinna intressenter eller internationella investmentbolag så äger ett land som baserar sin ekonomi på tjänster istället för produktion ingen reell självbestämmanderätt!
Globalt – Lokalt
Spenderingen i importgods skapar ett ekonomiskt vakuum där pengar kontinuerligt lämnar landet och ett behov av en återigen livskraftig exportmarknad. Denna jakt på nya exportmöjligheter i syfte att rädda den ekonomiska situationen i landet resulterar i en iver att omfamna alla potentiellt vinstdrivande marknader, oavsett hur dessa marknader påverkat miljö eller människorätt tidigare.
Ett annat resultat av denna ekonomiska balansakt är rättfärdigandet av ytterligare exploatering av vårt egna naturarv, återigen för att kompensera för en minskande exportproduktion. Det kan handla om jordbruksproduktion, fiskenäring eller skogsbruk, men också rovdrift på malm & olja.
Miljöpåverkan i de export- och importkomplotter som bedrivs är inte i sig själv försumbar. I Europa och Norden exporteras bl.a. räkor till asien för att bearbetning, för att sedan återimporteras och saluföras på samma marknad som fiskade de nu skalade räkorna. Det handlar om en onödig lyxvara där det helt enkelt är billigare att skicka varan fram och tillbaka över halva jordklotet för profitmaximering. Miljöaspekterna övervägs inte. Uniformerna till amerikanska soldater som används i Irak och Afghanistan är producerade i Kina – inte ens den egna staten står över omedelbar men flyktig profitmaximering.
Frihandelslagar främjas så att företag kan exportera miljöförgiftningar som nu är reglerade på den mer civiliserade marknaden, för att sedan importera varorna skattefritt i ren vinst. Samma företagsledare som slogs för NAFTA (North-American Free Trade Agreement, en EU-liknande ekonomisk organisation i Nordamerika, bestående av USA, Kanada och Mexiko) i den amerikanska kongressen med löften om fler jobb och renare miljö flyttade omedelbart efter beslutet större delen av sin produktion till Mexiko – till en kostnad på över 35000 jobb.
Samma saker händer i Europa med EU, i Asien med ASEAN & SAARC. I Sydamerika med Mercosur & CAN – som snart går ihop för att skapa UNASUR – Union of South American Nations, en i funktion kopierad version av den Europeiska Unionen, som dock inbegriper samtliga sydamerikanska länder. Det existerar också flera organisationer vars enda syfte är att främja samarbetet mellan dessa överstatliga ekonomisfärer.
För att arbetaren ska kunna tävla med de arbetsförhållanden och löner som utlandet erbjuder, så måste han finna sig i och acceptera de försämrade arbetsförhållandena och lönedumpningen i det egna landet. Gör han inte det så är företagen i sin fulla rätt att flytta. Pengar äger ingen lojalitet och en svältande arbetare ingen solidaritet.
Det kommer förhoppningsvis en tredje och förhoppningsvis sista del om konsumism, så snart jag finner tid att skriva den.
Skribent
Varenus Luckmann
Varenus.Luckmann@antikap.nu
Bra artikel och ett mycket trevligt & viktigt initiativ som ni har tagit med den här sidan.
Ja det r ingen tvekan att majoriteten står som förlorare när konsumismen drar fram. Den enskilda konsumenten som kortsiktigt tjänar på lägre priser förlorar i längden när jobbet försvinner. Nationalekonomiskt förlorar landet när andra länder kan tillverka billigare varor och miljömässigt är det en katastrof när sådant som förr tillverkades i byn numera tillverkas på andra sidan jordklotet och sedan transporteras till våra bord.
Kan inte annat än instämma med både Björn och Erik.
Tack än en gång för grymt intressant och bildande läsning.
Ser med spänning fram emot den tredje delen av serien. Lycka till!