Utanför hyllas det gemensamma pengasystemet i euroländerna som en stabilitetsfaktor och en en succé i ett Europa som är hårt skakad av finanskrisen. Inuti talar flera ekonomi- och finansfolk om fiaskot med euron.
Ett fiasko som blir allt svårare att dölja. Sannolikheten att eurosamarbetet bryter fullständigt samman om ett par år blir bara större och större. Riksdagen och politikerna vill helst att vi gör oss av med den svenska kronan och ersätter den med euron så fort som det bara går för att antalet euroländer ska öka – att Sverige ska bli ännu en stötta i ett ekonomiskt korthus. Idag 10 år efter lansering är euron långt ifrån en succé.
Problemen med euron blir insopade under mattan där de får växa sig större. För att förstå ‘problemet euron’ så låt oss fastställa en del fakta:
Euron har inte betytt mer ekonomisk växt. 2008 lade danska nationalbanken fram beräkningar som visar att tillväxten i euroländer de senaste tio åren är samma som tio innan euron infördes. Med eller utan euron skulle alltså de separata länderna haft en jämförbar tillväxt.
Tre av de europeiska länder som har självständig valuta är Sverige, Danmark och Storbritannien, vilka har klarat lika bra och i vissa fall även bättre än euroländerna. Under tio år så har Danmarks BNP växt lika mycket som i Eurozonen – och i fallen Sverige och Storbritannien har den växt ännu mer (http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/).
Arbetslösheten är mycket högre i Eurozonen än i länderna utanför Eurozonen med en arbetslöshet i genomsnitt på 7,6 %, Sverige har 6 %, Storbrittanien 5,7 % och Danmark ligger på otroliga 2.5%. Arbetslöshetsprocenten är alltså i snitt tre gånger högre i Eurozonen än vad den är i Danmark.
Euroländerna är idag mindre konkurrenskraftiga än länder som står utanför. World Economic Forum har i sin senaste rapport över konkurrenskraftiga länder listat Danmark och Sverige som #4 och #3 på världslistan, följt av USA och Schweiz. I Europa är Sverige, Danmark och Schweiz alla utanför Euron – och i Schweiz fall även utanför EU. Först på 6:e plats hittar vi ett euroland, Finland, följt av Tyskland och Holland.
Euroländerna går med underskott när de handlar med länder i omvärlden. Euroländerna hade i 2008 ett underskott på 3,3% av sin BNP i betalningsbalansen. I Sverige hade vi ett överskott på 0.8%. Skillnaden är att Sverige har haft ett permanent överskott de senaste tio åren. Detta gäller inte bara in hänseende till betalningsbalansen, då vi 2008 hade överskott på totalt 8,6% av BNP. Detta är ändå en mindre nedgång jämfört med föregående år.
Ser man bara till de offentliga budgetarna i euroländerna så skriker det fiasko, jämfört med övriga länder utanför Eurozonen.
Skribent
Christian Kjellsson
Christian.Kjellsson@Antikap.nu
